Sista dagen - Farewell

Idag var sista dagen på Hekima.

Dagen började med lektionsbesök på skolan, i sex olika ämnen. Vi fick ta del av biologilektionen och matematiklektionen. Noterbart från lektionerna var den tydliga disciplinen, deltagandet och entusiasmen. Att eleverna exempelvis räknande i kör, kan kännas lite annorlunda för en svensk gymnasieelev.

En sista måltid serverades, där vi och alla lärare åt tillsammans. Som vanligt var maten utsökt och det kändes konstigt att det här var sista måltiden på Hekima.

Efter lunchen var det dags för avskedsceremonin i skolans trädgård. Precis som vid det varma välkomnandet var hela skolan närvarande. Det bjöds på sång och dans och även tanzaniska skräddarsydda kläder! Nu kändes det som att vi alla hade tagit ett stort kliv ur ”bekvämlighets-zonen” vilket (som väntat) gav eleverna ett gott skratt. Vi tror dock att vi kom undan ganska lindrigt med våra tjusiga skjortor.

Avslutningsvis framförde vi våra tacktal där vi passade på att tacka både elever och lärare för det otroliga engagemanget samt för alla upplevelser och det fantastiska bemötandet från Hekima. Därefter avslutade vi med en svensk midsommarsång (originellt), den här gången blev det ”Vi äro musikanter”.

Efter det gick dagen mot sitt slut och det var dags att åka tillbaka till hotellet i Bukoba. Som sista farväl samlades alla elever längs vägen, busschauffören tutade och eleverna vinkade glatt.

Allt som allt så gav den här dagen väldigt mycket intryck hos oss. Det blev som det avslutande kapitlet på denna resa och det var här man verkligen började smälta alla upplevelser. Trots den glada stämningen så kunde man inte undvika att känna en aning vemod över att resan löper mot sitt slut. Efter detta äventyr vet vi att Hekima alltid kommer att vara något speciellt för oss och det känns som om vi alltid är välkomna tillbaka.

Imorgon väntar en lång hemresa med första stopp i Kampala, Uganda.

/Linus & Erik