7 Februari

Tja Tja bloggen!
Vi är nu inne på vår femte dag av denna resa och härmed även vår tredje dag utan ström (vet inte om någon har nämnt det tidigare), nice.  Men mina damer och herrar, låt er lugnas,  Mr. Niklas hittar alltid något sätt att uppdatera er om våra äventyr.  Så luta er tillbaka, stoppa in era hörlurar och sätt på ”Hot Love” av T.Rex för här kommer Lovisas tolkning av Torsdagen den 7 Februari.

Dagen inleddes med en busstur till Bukoba Town. Då endast Mina och jag var de som hade intervjuer idag, och de andra inte hade något annat planerat, följde alla med för att uppleva staden. Eftersom att nycklarna till bussen var borta till en början anlände vi olyckligtvis en halvtimme för sent till dagens första intervju med en läkare från en klinik i Ndolage town. Detta gjorde det lite oklart varom intervjun överhuvudtaget skulle vara genomförbar. Som tur var behövde vi inte boka om tiden och läkaren lät mig sno lite av hans värdefulla tid. Detta medan resten av gänget stannade i bussen.

Hädanefter åkte vi vidare till Minas studiebesök/intervju på en NGO kallad ”World Vision”. Ursprungligen var det tänkt att vi alla skulle följa med men då det helt enkelt var för trångt inne på kontoret fick vi andra återvända till bussen. Där satt vi medan regnet smattrade mot taket och åskan bullrade på som om det var Fourth of July. När Mina slutligen var klar, rullade vårt blå-vita fordon vidare för att fixa oss lite shilling. Efter en timmes väntan i bussen, och två olika banker lyckades Erika och Niklas tillslut växla in lite pengar åt oss.

Då mötet med ”World Vision” gick snabbare än planerat fick vi lite extra egentid väl tillbaka ”hemma”. Efter att Linus och Erik lyckats få ytterligare mätdata till sin kartläggning av UV-ljuset här, samt att vi hunnit käka, tvätta lite kläder i en hink, och sola (med heltäckande kläder) vandrade vi bort till Hekimas campus för att ha ”lite” (2 timmars) sk ”casual talk” med tjejerna på skolan. Väl där delade vi upp oss två och två och hade gruppsamtal med tjejerna om likheter och skillnader mellan Tanzania och Sverige vilket var väldigt givande.  Avslutningsvis bestämde vi oss för att samla ihop alla 150 tjejer och lära dem att dansa små grodorna, raketen och mormors lilla kråka i världens största ring.  (Kombinationen av små grodorna med min sjuka träningsvärk från Niklas, Eriks, Linus och min löpningsrunda igår var inte att rekommendera).  Därefter lärde de alla oss att dansa två danser, ”Quaijto” samt en annan traditionell dans vilken jag tyvärr inte minns namnet på. Att se oss illustrera svensk midsommar och försöka imitera dem själva verkade ge tjejerna mycket glädje då vi inte var de mest imponerande dansarna, haha. Kul (och sjukt svettigt) var det iallafall.

Sammanfattningsvis har denna dag varit mycket lugnare än tidigare dagar vilket har varit skönt på många sätt.  Både för att det har gett oss chansen att sammanställa den information vi fått under de senaste dagarna, men även då det gett oss möjligheten att kunna socialisera oss mer med Hekima. Jag är även mycket tacksam för den intervju jag fick med Dr. XX då den gav mig väldigt många perspektiv som jag kommer kunna arbeta med. Det blev dock en hel del bilsittande idag fram tills lunch, och jag tycker lite synd om Ellen, Erik, Tilde och Linus som inte ens hade en intervju eller fick följa med på någon av våra. Men ibland går inte allt enligt plan och det är okej. Utöver det tror jag ingen i Sverige har skrattat så mycket som vi gjort idag :))

Andra nya och roliga upplevelser denna torsdag var att se eldflugor, det överdådiga himlavalvet, den 90°s vända månskärvan, att tjejerna trodde att Erik var 30 år och att observera den röda solnedgången utöver det kulliga landskapet utanför vårt Guest House. Klockan är 23:05 nu och Tilde har satt väckarklockan på 6:00 så att vi kan vara med på morgonsamlingen imorgon så måste tyvärr sova nu.

XOXO Lovisa