söndag 10 februari 2019

9 Februari

Tjena allesammans!

Idag började vi tidigt med att packa ner det sista i väskorna på Hekima och sedan lasta på bussen med allt bagage för att så småningom förflytta oss till ett hotell i Bukoba. Men innan det så började vi med att besöka Kagera Sugar Factory, en sockerfabrik som låg två timmars bilfärd från skolan. När vi anlände blev vi mottagna av en minst sagt exalterad Mr. Moses som guidade oss runt i fabriken och visade processen på hur man utvinner socker ur sockerrör. Att gå runt i fabriken var ganska påfrestande och ibland kändes det som man befann sig i en ugn, men det utesluter inte att det både var intressant och gav en inblick på hur krävande arbetsförhållandena kan vara här.

Därefter så begav vi oss tillbaka med bussen där vi på vägen stannade på en marknad och köpte bananer. Vi åkte sedan i ca en timme innan vi gjorde ett till stopp på en av systrarnas skolor i Kajunguti. Skolan var en ”primary boarding school” så eleverna var yngre än de på Hekima. Likt mottagandet på Hekima så bemöttes vi även där av sång (dock ingen dans) och sedan fick vi kort introducera oss själva. Eftersom vi hade lite tight med tid så blev det ett kort möte med eleverna innan vi återupptog färden till Bukoba. Den sista sträckan var förmodligen den varmaste hittills på resan (AC hade inte skadat), men den tog man sig igenom med några flaskor vatten och en kort siesta.

När vi till slut kom till Bukoba och hotellet så hann vi endast att lämna våra resväskor på rummen innan det bar av till nya äventyr. Den här gången var det dags för besök hos Raphael och hans familj. De bor i ett idylliskt samhälle i Bukoba med massvis av barnfamiljer i grannskapet. Inne hos Raphael blev vi bjudna på både snacks och läsk och även här sjöng barnen för oss (börjar kännas som lite av en sedvana).
Vi avslutade med att ge våra gåvor till familjen och få en tour av Raphaels nybyggda damm i trädgården. Efter ett stort farväl från vad som kändes som alla barn i hela området kom vi till slut till hotellet här i Bukoba, alldeles vid kanten av Victoriasjön.

/ Erik

































 

fredag 8 februari 2019

8 Februari


Godkväll folket!

Tilde här för att återberätta 8 februari 2019 i Bukoba. Imorse steg vi upp med solen för att hinna till skolans morgonsamling 07:15, som dem har här på Hekima varje måndag och fredag. På morgonsamlingen berättade en elev för alla om vilken utbildning som finns i Tanzania om man vill bli pilot och gåvor från S:t Petri delades ut till skolan. Sen sjöng alla för en elev som fyller år idag. Efter morgonsamlingen var det dags att bege sig till vad som för dem flesta av oss var våra sista intervjuer här.

För mig och Mina var det den ca 30 minuter guppiga bilvägen med skolbussen in till Bukoba Town som gällde. Själv hade jag två intervjuer, båda med verksamma advokater här, Peter Matete och Gildon Mambo. Intervjuerna var mycket givande och jag fick ut mycket information om hur lagen kring abort är utformad tillsammans med hur den praktiseras. Tillsammans med de gruppintervjuer som jag haft med elever och dessa intervjuer känner jag att jag fått mycket och intressant material för mitt arbete.


Åter igen på Hekima var det lunch med skolans lärare som stod på schemat. En typisk lunch med fisk, ris, potatis, ärtgryta och förstås matbananer, lika gott som vanligt. Sedan hade några av lärarna förberett några frågor till alla, dragkamp, sång och dans. Trots bastuvärme hade vi en väldigt trevlig och rolig stund med lärarna.

Nu på eftermiddagen har det mest hängts på verandan med kortlek och böcker och vi njuter av utsikten och solen här. Om en vecka är vi hemma i kalla gråa Sverige igen, tiden går verkligen snabbt men samtidigt har vi hittat på så sjukt mycket här dessa dagarna. Imorgon är det besök på sockerfabrik och middag hos Rafael med familj som gäller. Mycket kvar att se fram emot!

P.S Strömmen är tillbaka :))

kramis
Tilde

Bilder från dagen

























7 Februari

Tja Tja bloggen!
Vi är nu inne på vår femte dag av denna resa och härmed även vår tredje dag utan ström (vet inte om någon har nämnt det tidigare), nice.  Men mina damer och herrar, låt er lugnas,  Mr. Niklas hittar alltid något sätt att uppdatera er om våra äventyr.  Så luta er tillbaka, stoppa in era hörlurar och sätt på ”Hot Love” av T.Rex för här kommer Lovisas tolkning av Torsdagen den 7 Februari.

Dagen inleddes med en busstur till Bukoba Town. Då endast Mina och jag var de som hade intervjuer idag, och de andra inte hade något annat planerat, följde alla med för att uppleva staden. Eftersom att nycklarna till bussen var borta till en början anlände vi olyckligtvis en halvtimme för sent till dagens första intervju med en läkare från en klinik i Ndolage town. Detta gjorde det lite oklart varom intervjun överhuvudtaget skulle vara genomförbar. Som tur var behövde vi inte boka om tiden och läkaren lät mig sno lite av hans värdefulla tid. Detta medan resten av gänget stannade i bussen.

Hädanefter åkte vi vidare till Minas studiebesök/intervju på en NGO kallad ”World Vision”. Ursprungligen var det tänkt att vi alla skulle följa med men då det helt enkelt var för trångt inne på kontoret fick vi andra återvända till bussen. Där satt vi medan regnet smattrade mot taket och åskan bullrade på som om det var Fourth of July. När Mina slutligen var klar, rullade vårt blå-vita fordon vidare för att fixa oss lite shilling. Efter en timmes väntan i bussen, och två olika banker lyckades Erika och Niklas tillslut växla in lite pengar åt oss.

Då mötet med ”World Vision” gick snabbare än planerat fick vi lite extra egentid väl tillbaka ”hemma”. Efter att Linus och Erik lyckats få ytterligare mätdata till sin kartläggning av UV-ljuset här, samt att vi hunnit käka, tvätta lite kläder i en hink, och sola (med heltäckande kläder) vandrade vi bort till Hekimas campus för att ha ”lite” (2 timmars) sk ”casual talk” med tjejerna på skolan. Väl där delade vi upp oss två och två och hade gruppsamtal med tjejerna om likheter och skillnader mellan Tanzania och Sverige vilket var väldigt givande.  Avslutningsvis bestämde vi oss för att samla ihop alla 150 tjejer och lära dem att dansa små grodorna, raketen och mormors lilla kråka i världens största ring.  (Kombinationen av små grodorna med min sjuka träningsvärk från Niklas, Eriks, Linus och min löpningsrunda igår var inte att rekommendera).  Därefter lärde de alla oss att dansa två danser, ”Quaijto” samt en annan traditionell dans vilken jag tyvärr inte minns namnet på. Att se oss illustrera svensk midsommar och försöka imitera dem själva verkade ge tjejerna mycket glädje då vi inte var de mest imponerande dansarna, haha. Kul (och sjukt svettigt) var det iallafall.

Sammanfattningsvis har denna dag varit mycket lugnare än tidigare dagar vilket har varit skönt på många sätt.  Både för att det har gett oss chansen att sammanställa den information vi fått under de senaste dagarna, men även då det gett oss möjligheten att kunna socialisera oss mer med Hekima. Jag är även mycket tacksam för den intervju jag fick med Dr. XX då den gav mig väldigt många perspektiv som jag kommer kunna arbeta med. Det blev dock en hel del bilsittande idag fram tills lunch, och jag tycker lite synd om Ellen, Erik, Tilde och Linus som inte ens hade en intervju eller fick följa med på någon av våra. Men ibland går inte allt enligt plan och det är okej. Utöver det tror jag ingen i Sverige har skrattat så mycket som vi gjort idag :))

Andra nya och roliga upplevelser denna torsdag var att se eldflugor, det överdådiga himlavalvet, den 90°s vända månskärvan, att tjejerna trodde att Erik var 30 år och att observera den röda solnedgången utöver det kulliga landskapet utanför vårt Guest House. Klockan är 23:05 nu och Tilde har satt väckarklockan på 6:00 så att vi kan vara med på morgonsamlingen imorgon så måste tyvärr sova nu.

XOXO Lovisa



































onsdag 6 februari 2019

6 Februari

Idag var en händelserik. Jag, Lovisa, Erik & Niklas startade dagen med en löprunda runt sju på morgonen. Extra flåsigt blev det då vi sprang i varm backig terräng uppe på 1100m höjd, men det gjorde bara att den kalla duschen kändes extra belönande efteråt.

Kl 9:30 åkte jag, Lovisa och Tilde vidare till Bukoba Town. Där fick vi först träffa ”BUWEA”, en kvinnoorganisation i Bukoba som arbetar för att stärka kvinnors ställning i regionen. De utför en rad olika projekt däribland att underlätta tillgången till rent vatten, vilket är vad mitt gymnasiearbete utgår ifrån. De visade bland annat hur de renade naturligt rinnande vatten genom en vattenreningsmodul med sandfilter av varierande grovhet. Utöver detta visade de en lite enklare lösning med två hinkar och en mindre filtercylinder som anslöt de båda hinkarna. Detta är en lösning som är billig och lättillgänglig och för de som anslöt sig till organisationen fick dem hinkarna till en fjärdedel av priset. Jag fann det slutligen mycket fascinerande att några enstaka kvinnor bestämde sig för att börja väva korgar tillsammans för försäljning och sedan se hur det kan växa och blomma ut i projekt som kan hjälpa så många fler.


Mitt på dagen drog vi sedan vidare till ”BUWASA”, vattenreningsverket vid Victoriasjön i Bukoba. Där fick vi följa hela deras reningsprocess, från upptagning av vatten ute i Victoriasjön, genom ett pumpsystem upp till en höjd, för att sedan fylla vatten i bassänger med olika sandfilter och slutligen sterilisera vattnet m.h.a klor. Dock skickade de vattenprover till ett labb i en annan del av staden, så jag fick inte se den delen. För övrigt var anläggningen mycket välgjord och det var kul att veta att de kunde förse hela Bukoba med rent vatten.

Efter lunch vid Hekima drog vi kvickt iväg till Iluhya Secondary School där Mina, Tilde & Ellen hade gruppdiskussioner med elever (både pojkar och flickor) från skolan, kring deras respektive område.

/Linus


















Reflektion av Mina