Reflektioner och tankar från Tilde

Nu är det bara några dagar kvar till skolavslutningen och det som jag framförallt kommer ta med mig från dessa tre år på Petri är helt klart resan till Tanzania. Samma dag som vi springer ut har det gått exakt 4 månader sedan vi kom fram till Hekima efter en heldags bussresa genom Uganda och Tanzania, 4 månader sedan vi möttes av en våg av skolflickor som kom springandes och välkomnade oss, ett obeskrivligt minne och känsla som jag aldrig kommer glömma.

Men jag minns inte bara välkomnandet den dagen utan också välkomnandet som fanns med under hela resan. Inför varje besök med varje ny människa, oavsett om det var en med en äldre nunna på skolan eller med en ung advokat som skulle intervjuas, fanns det ett bemötande som fick mig att känna mig välkommen överallt. Den ömsesidiga nyfikenheten är något som jag också tar med mig från resan, vår nyfikenhet på skolflickorna och deras liv och deras nyfikenhet på vårt. Samtal om drömmar och problem med skoleleverna gav mig perspektiv på hur olikt och orättvist det kan vara men samtidigt hur lika våra tankar och värderingar om saker är. Att få återvända till Tanzania har varit en dröm för mig sedan jag och min familj flyttade därifrån 2007, denna resan har fått mig att känna att jag sett Tanzania ~på riktigt~.

Inte bara har det vara en resa som verkligen har utvecklat mig som person utan rent studiemässigt har det varit otroligt krävande men därmed också lärorikt för mig själv att se hur jag hanterar olika situationer. Att överhuvudtaget klara av att hålla gruppdiskussioner och intervjuer har varit oerhört berikande. Det vi fått vara med om är unikt och jag är så tacksam för veckorna vi hade där.
Kramis Tilde