Tja tja bloggen (part 4)!!
“Ses i Amsterdam!!” var det en viss tjej som sa. Kanske inte årets cliffhanger, men verkligen inte det mest trogna löftet jag hållit. Planen var ju att vi skulle ge er en liten hint varom vi kraschat eller inte efter att vi hade landat i Nederländerna. Gullig och ambitiös avsikt kan man tänka sig, men sömndruckna som vi var blev verkställandet lika med noll.
Trötta, övermättade på intryck och iklädda sådär lagom bra tempererade kläder, varken anpassade efter Ugandas fuktiga klimat eller den nordiska frostiga vintern. Det var väl där någonstans jag lämnade er senast. Men tiden går, årstiderna förändras och simsalabim är det drygt en vecka kvar tills vi tar studenten. Med andra ord var det ett bra tag sedan vårt Tanzaniaäventyr, och då tänker ni såklart: Vad passar inte bättre än en liten reflektion kring resan?!! Så mina damer och herrar, låt er lugnas, det där var exakt min tanke.
Förutom alla lärdomar jag fått utifrån resultaten från mitt eget och alla andras gymnasiearbeten, samt de insiktsfulla människor vi fick nöjet att träffa i Tanzania har resan för mig även inneburit att jag blivit en bättre problemlösare. Just problemlösning har varit en förutsättning för att kunna genomföra gymnasiearbetet på det sätt vi gjort. Det vill säga med ganska begränsade tekniska medel, lite förhandsinformation om intervjuobjekt/studiebesök samt förekomsten av snabba och oväntade förändringar under genomförandet.
Jag slår vad om att varenda kotte kommer att ta upp detta (fast jag vill också vara mainstream), men ett av de mest minnesvärda avtrycken från resan var såklart mottagandet den första dagen. Generellt var gästvänligheten hos tanzanierna storartad. Ett annat särskilt minne var hur alla ville att vi skulle skriva in våra namn och kontaktuppgifter i en gästbok på varje ställe vi besökte.
Jag vet att jag är naturvetare så detta borde inte fascinera mig så värst men ett tredje intryck för mig var månens vridning i Tanzania. Egentligen är det en självklarhet att månen ser annorlunda ut beroende på var man befinner sig på jorden men att se den i form av en skål och inte en skära som hemma var ganska coolt.
Egentligen har jag inte så många förbättringar att komma med inför nästa resa men en tanke jag haft har varit att det kanske kunde ha varit bra om vi fått information om behovet av öronproppar inför besöket på sockerfabriken.
Ett sista XOXO från Lovisa :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar